Du är här: Hem > Om klubben > Historik



Historik Östersunds SK

En tillbakablick

En tillbakablick

 

Historik om ÖSK, Östersunds Skidlöpareklubb

 

Östersunds skidlöpareklubb, förkortad ÖSK, bildades redan i november år 1900 som en utbrytning ur den dåvarande Östersunds Idrottsförening, en förening som hade bildats 1896.

Föreningens grundare och dess första ordförande var tandläkaren Gusten Hiort af Ornäs. Han kallades även 'Sylpappan' efter sina arrangerade skidutflykter för skolungdom till den västjämtska fjällvärlden. Han samlade även in pengar så att ÖSK-s skidåkare kunde resa och delta i tävlingar på olika platser. Redan 1901 deltog tre av klubbens medlemmar i de första Nordiska Skidspelen i Stockholm.

 

 

Bild av Håsjö Dahlqvist som hade sin storhetstid runt 1940 och blev världsmästare i Cortina 1941.


Östersunds Skidlöpareklubb har varit banbrytande inom den jämtländska skidsporten och det var först efter klubbens tillkomst som skididrotten i distriktet fick ett uppsving och en fastare organisation. ÖSK rekryterade åkare från hela distriktet, vilka därigenom fick möjlighet till gemensamma tävlingsresor under god ledning. ÖSK var under 1900-talets första hälft vad Åsarnas IK varit under århundratets senare del.

 

Klubben äger den mark där ÖSK-stugan är uppförd. Stugan, vilken är byggd av telegrafstolpar från järnvägen mot Sundsvall, blev klar 1942 och har sedan varit ett kärt tillhåll för såväl klubbens medlemmar som gäster vilka hyr stugan för fester av olika slag. Tidigare ägde ÖSK även Alpbacken-området på Frösön där en Sveriges första stora hoppbackar var belägen. Den första stora backtävlingen anordnade dock ÖSK redan 1901 ute på Silverling på Frösön.

 

 

Bild av Nisse Täpp som var olympier vid OS i S.t Moritz där han var med i guldlaget 1948. Han tog även OS-brons i stafett vid OS i Oslo 1952.

En skidgren som ÖSK skördade många segrar i var i skidkavlelöpning. Under åren 1913-1946 var ÖSK landets främsta klubb i denna gren och vann Kungakannan, en fantastisk silverpjäs skänkt av kung Gustaf V, att vandra under dennes livstid. Kungakannan förvaras nu i en monter vid Jämtlands läns museums minnesbank och är där dagligen tillgänglig att beskådas av allmänheten.

 

Bild från 1950, Startnr. 1 ÖSK:s Bengt Brügge då tävlande för Gefle IF springer ut genom stadiongrinden i sin krafts dagar, men fortfarande år 2007 håller han igång genom att måla vallaboden i Falu-rött.

 

Skidlöparklubbens främste idrottsman, alla tider, är kronojägaren Haldo Hansson vilken även var ordförande i klubben samma år som han så tragiskt vådasköt sig själv i jakten efter tjuvjägare och sedan avled på Östersunds sjukhus 1921. Genom sina oöverträffade budkavleinsatser blev Haldo Hansson en legend.

 

En annan elitman i ÖSK var budkavlenestorn Petrus Eriksson, vilken blev svensk budkavlemästare fem gånger, den sista gången vid femtio års ålder. Andra kända skidåkare som tävlat för ÖSK har varit Johan Mode´n, Waldemar Edvall, Edler Lindberg, Erik Winnberg, Tycko Engman, Ruben Karlström, Torkel Persson, Lorentz Fjällberg, Lars Theodor Jonsson, vasaloppssegraren 1938 Elias Nilsson, Alfred 'Håsjö' Dahlqvist, Nisse Täpp, Artur Herrdin, Enar Josefsson, Hemming Hemmingsson och Gunnar Wärdell för att nämna några.

Av backhopparna kan nämnas Anton Törngren, Olle Wike´n, Sixten Wadman, Elof Olsson, Uno Hellström och Sven Hallin. Även i orienteringslöpning har klubben haft stora framgångar genom Kurt Svartengren, Birger Staflin, Göran och Viktor Eriksson samt Kurt Halvarsson.

Som tävlingsarrangör leder ÖSK SM-statistiken efter att ha genomfört tio välarrangerade SM. Det senast under 100-årsjubileumsåret 2000. Under senare år har främst ungdomsarbetet omhuldats av klubben. Härvid var ÖSK under några år Sveriges främsta ungdoms och juniorklubb.

ÖSK har även i hög grad bidragit vid tillkomsten av Östersunds Skidstadion på Solbergslägden nedanför ÖSK-stugan, en anläggning där skidskytte och längdåkning samsas bra.

Förhoppningsvis skall fler elitskidåkare komma till vår förening, även om dagens skidelit har stora krav på ekonomisk ersättning. Ett försök till elitsatsning gjordes 1991 då ÖSK vann silvermedaljen i stafett vid SM i Timrå. Sedan tillät inte den dåliga ekonomin i föreningen att elitsatsningen fortsatte. Lyckas vi inte i klubben med en elitsatsning fortsätter vi oförtrutet med den viktiga sociala delen, att fostra Östersunds skidintresserade ungdom till friska medborgare, genom lek och idrott i kamratlig anda.


Stafettmedaljer genom åren.

Efter segern 2003 har ÖSK verkligen radat upp segrar i SM stafetten.

2007 blev det guld genom: Anders Södergren, Mikael Ojala och Thobias Fredriksson.

2006 blev det guld genom: Anders Södergren, Mattias Fredriksson och Thobias Fredriksson.

2005 blev det guld genom: Anders Södergren, Mattias Fredriksson och Thobias Fredriksson.

2004 blev det guld genom: Anders Södergren, Mattias Fredriksson och Thobias Fredriksson.

2003 kom ÖSK:s tredje stafett SM-guldet genom tiderna i längdskidåkning. Tävlingen gick i Idre och de som ingick i det vinnande laget var: Jerry Ahrlin, Anders Södergren och Thobias Fredriksson.

1991 överraskade ÖSK vid SM i Timrå att bli tvåa efter oövervinnerliga Åsarna.
Följande tre åkare ingick i laget: Roger Claesson, Dennis Andersson och Lars-Erik Ramström.

1949 gick SM i Härnösand. Där segrade ÖSK vid SM-stafetten med följande:
Hemming Hemmingsson, Manfred Sjöström och Nisse Täpp.

1943 vid SM i Östersund segrade ÖSK med följande tre åkare: Gunnar Wärdell, Per Andersson och Alfred 'Håsjö' Dahlqvist. Vid den sista växlingen gick 'Håsjö' upp från en tredje plats och attackerade 'Mora Nisse' Karlsson i Moralaget. Efter att ha tagit in 1.13 minuter på 'Mora-Nisse' drog han ifrån ytterligare 42 sekunder. Då jublades det på I 5:s kaserngård.

 

 

Samarbetspartners

Facebook